Lördag
Ikväll är det Ullis&Ema på stan. Be aware!!
Siss: Risken att den tårtan skulle ta slut så kvickt var inte särskilt överhängande haha! Särskilt inte m tanke på att jag levde på den tårtan i nästan en vecka efter att ni åkt! Haha!
Fia: Ja, det tycker jag!!
En mycket priviligierad människa
Idag är jag ledig.. Eller, det är kanske inte helt sant. Men jag har inga föreläsningar idag. Jag har tagit vara på det till max so far. Sov halva förmiddagen, tittade på damernas 10 kilometer klassiskt och pratade med min förrymde sambo. Han ringde och var arg så det skvätte om det. Rådande förhållanden ihop med hans enorma yrkesstolthet gör tillvaron besvärlig..
Just nu sitter jag och lyssnar på Dolly Partoch och försöker bestämma mig. Jag är i valet och kvalet; ska jag sticka och träna nu, eller ska jag vänta till box-passet ikväll? Jag älskar mina lyxproblem!
Jag måste bara kommentera min födelsedag. Det var så många som hörde av sig och grattade, sådana som jag inte trodde hade en aning om att jag fyllde år och än mindre skulle komma med ett grattis! Jag är imponerad. Och glad förstås! (Tack allihop!!!)
Det var lite i sista sekunden som jag kom på att det skulle bli ngn tårta eller något firande över huvud taget, men jag är glad att jag gjorde det. Det enda jobbiga var att jag efter söndagens kalas hade en halv chokladtårta kvar i kylen. Det resulterade i att jag ätit chokladtårta alla mål hela veckan, utom de gånger jag käkat lunch i skolan. Det känns lite som ett Maie Antoinette-tema. Jag ber min hårt ansatta kropp om förlåtelse och tröstar med att jag inte fyller oftare än en gång om året.
Jag har en anhalt kvar av firandet, men den innebär inte någon tårta (Tack Gode Gud för det!!). På lördag är det girls night out med Ullis&Ema. Då ger vi resten av världen fingret och har bara snorkul ihop! Fantastiskt roligt!
Här kommer lite bilder från Tårtjävelns tillblivelse. Och sånt.
Här har vi beviset på att jag är kvinna: Simultankapacitet! Kan både baka och städa samtidigt! Eller i alla fall hålla en visp och krama ur en trasa samtidigt... Som ni ser kräver det en viss koncentration.
Ma och Siss käkar kvällsmacka och diskuterar mina paket.. 
Här tar jag den första tårtbiten. Och den skulle följas av många, många under resten av veckan! Ouff!!!
Grattis till mig!
Haft påhälsning och besök hela helgen, bland annat Ma och siss. Sällan hör dessa 59,5 kvm så många livliga diskussioner! Allt från världsekonomi till prostitution och svenska skolplanen.. När jag kom hem efter att ha skjutsat den sista till bussen möttes jag av en gravlik tystnad.. Svår omställning. T åkte mot Kiruna vid sex och jag vet inte när han kommer hem nästa gång. Filmteamet där uppe har en helt fantastisk planering. Välorganiserade utav bara fan! Not.
I morse vaknade jag av ett grattis-sms från ett oväntat håll. En trevlig överraskning. Mindre trevlig var insikten att jag försovit mig. Men nästa sms ordnade det: Föreläsningen jag försovit mig till var inställd!
Ett till sms: grattis från brorsan! Han har just kommit hem från USA. Han hade bokat returbiljetten (av den icke ombokningsbara sorten..) en månad för sent, så han hade lite strul och en vecka extra over sea innan han tog sig hem igen. Men som jag förstått det hade han inte förspillt någon tid utan i stället raggat rätt på en trevlig Amerikanska..
Nu ringer telefonen...
Och jag får fler trevliga överraskningar. B säger grattis och vill bjuda på kaffe på Stuk. Fan, jag hade inte fattat att jag har så många trevliga människor omkring mig - som bryr sig om mig!! Jag som hade tänkt smyga med att jag fyller år och inte berätta det för någon som inte redan vet! Men ryktet har tydligen spridit sig.
Typiskt bra början på en dag.
En utmaning!!?
Upptäckte att U utmanat mig.
6:e bilden i 6:e mappen blev en trött Bella, T:s föräldrars veteterrier. Här var hon ungefär ett halvår.
Och om det nu skulle vara en bild på mig så hittade jag: 6:e bilden från slutet i den 6:emappen från slutet... En Ema som fular sig.. Haha!
Morgonsurr
Jag var iväg på boxpasset igår. Jag stressade som FAN för att hinna dit efter skolan. Tog buss(!) hem från skolan, käkade samtidigt som jag packade träningsväskan och sedan var klockan 17.40. Jag panikpulsade genom snöstormen, i hård motvind och med snön som småspik (fast kändes som fyrtums!) i ögonen. (Vafan ska vädret ge sig på en just en sån dag för, när man har så bråttom!!?). Snösvängen i Luleå är på personalkonferens i Rio de Janeiro eller något. Lägligt.
Med sex minuter till avspark rusade jag in i omklädningsrummet, slet av mig ytterkläderna, fyllde vattenflaskan och flängde sedan i vild galopp nedför trapporna till spegelsalen. Ryckte upp dörren och...
...och där stod en klase småflickor i pastelliga trikåer och benvärmare och tittade förskräckt på mig.
Något kändes fel. Jättefel! Antingen hade jag valt helt fel kläder för tillfället, valt helt fel pass, eller så var det helt enkelt fel ställe!
"Eeh.. är det här boxpasset...?" undrade jag förvirrat.
Kycklingmamman i salen upplyste mig om att de hade salen till klockan 19, att de inte skulle boxas och att det jag eventuellt skulle på i den salen började tidigast klockan sju i så fall. Jahapp. Jag önskade pastellflickorna och kycklingmamman lycka till och så gick jag upp o cyklade och styrketränade fram till passet började. Klockan 19.00..
Passet var helt ok och jag var lagom slut när jag vinglade hemåt genom drivorna - mitt på vägen:)
Ikväll ska jag ÄNTLIGEN träffa U.
Nu jävlar!!
Jag har förresten sommaren ordnad. Det känns JÄVLIGT bra!! Det löser min ekonomi för resten av studietiden och dessutom var det ett kvitto på att jag inte gjorde bort mig fullständigt under prakitken. Appropå det. I en av kurserna jag läser är regionschefen för Peab huvudföreläsare. Och första tillfället vi hade honom så frågade han ifall det fanns någon tjej som gjorde sin praktik uppe i Aitik bland det 50-tal som satt i rummet. Jag väntade mig nästan att någon annan skulle räcka upp handen, men det var ju Jag! Han hade tydligen reda på att jag gjort praktik uppe i utbygden och hade känt igen mitt namn. Jag vet att vi träffats en gång när han var uppe på besök, men vid det tillfället hade jag inte en aning om att det var mr Regionschef utan trodde det var en UE eller någon av alla andra okända människor som flöt förbi under dagarna. Han stod o snackade m en av arbetsledarna när jag kom gående och arbetsledaren sa:
"Den här tjejen ska ni se till att suga upp, för hon är duktig!"
Eftersom jag inte hade en aning om vem det var jag hade framför mig och inte heller tog arbetsledarens ord riktigt på allvar så la jag bara av ett flatgarv, drog ett av mina konstiga skämt och gick vidare. Oops.
Nu kom T och en viss M som ska bo hos oss några dagar. Ska gå och försöka vara lite socialochtrevlig:)
Tjo!