Försöker hinna med
Solen lyser och regnet står som spön i backen. Vädret är lika schizofrent som jag!
Jag lyckades vakna i morse, trots att jag låg vaken med en bok till in på småtimmarna. Sov bort förmiddagen på soffan med hundarna. Ska ta fram böckerna och börja plugga. Strax..
Skrämde nästan slag på mig själv i natt. Höll just på att glida in i sömnen när jag kom på att jag inte varit hos hundarna! Hjärtat stannade och jag blev alldeles kall i hela kroppen. Klarvaken. Och jag hade ju lovat att jag skulle komma på måndag!! För visst var det väl måndag...? Tog mig en stund att komma fram till att det bara var söndag - hade varit söndag hela dagen! - och att jag inte försummat mina åtaganden. Men jag hade hjärtklappning en lång stund.
När jag kom hem var lägenheten mitt uppe i en extreme makeover. Combo är som en vervelvind. Har redan packat det mesta.
Känns som att jag vill stanna klockan och försöka hinna ifatt. Samla mig lite. T kommer ikväll. Skönt. Han gör mig lugn.
Vaken en stund
Det var som att jag vaknade upp ur min dvala för en stund. Alla uppgifter jag planerade få klart innan tentan hade lämnats in och den hemkomna Combon rumsterade i köket.
Hon har redan börjat packa. Blir lite nostalgisk o sentimental. Känns på något sätt som att en era är på väg mot sitt slut. Jag har flytt från det där jag föreställer mig att 'bli vuxen' är så länge. Men dit måste man kanske inte ändå. Eller så är jag kanske redan där, och mina föreställningar är bara fantasier.
Gud så jag börjar veckla in mig här nudå. Var inte alls tanken eller meningen. Jag var ute på en lång promenad och mediterade över några stora existensiella frågor, så jag antar huvudet är kvar där ute någonstans. Ska inte tynga er med allt det *skratt
Hade gärna stannat här, i vaket tillstånd, men jag måste ner och gegga runt i pluggträsket några dagar till. Jag ställer väckarklockan på fredag kl 14.00. Då är läsperioden slut på allvar.
Kurar, ligger lågt
Vaknade med en tung känsla i kroppen. Maggropen och ögonlocken var väl värst. Kanske för att jag sovit så länge. Och jag har egentligen inget jag borde vara låg för, så jag skyller på pms, sömnbrist och trasig dygnsrytm.
Jag hade just bara lyckats bända upp ögonlocken så pep U i telefonen (matte till dogsen jag myser med om dagarna. Jo, jag har som gått och blivit hundvakt på ren impuls. Jag gillar impulser. Speciellt de där som ger positiva återverkningar! *s). Fick följa med ut till Niporna m hela hundfamiljen! Med min sinnesstämning så var jag väl ungefär lika underhållande som ett trippelpass i industriell ekonomi, men de hanterade det bra. Det är såna människor man ska spara, samla, vårda, de som orkar med en även de dagar man inte är på topp. Turen till o-stan lyfte det låga lite. Segheten i kroppen ligger kvar, men sånt kan man ta.
Ledsen att jag varit så sjukt dålig på att uppdatera det här året. Det blir bot och bättring så fort jag kommer upp till Gällivare o börjar praktiken. Oj.. det har jag inte heller berättat! Jo, praktiken är fixad och det är med stor tillfredsställelse (och lättnad) jag kan meddela att de tänker betala mig mer än jag vågat hoppas och att boende är ordnat. Att allt liksom bara Löst sig!
Jag är född och lever under en lycklig stjärna. En galax, ett helt universum!! Någon där uppe måste gilla mig, trots allt.
Ångvält
Och om en vecka åker jag. Fan vad det börjat pirra i magen!