emas

Hon läser mig så enkelt så det är läskigt ibland, Siss. Inte för att jag är särskilt hemlig av mig (duh!), men hon ser verkligen tankarna! Sen verkar det som att vi är i fas mentalt på något annat konstigt sätt också. Som de där apstammarna som började använda verktyg samtidigt, på olika platser, oberoende av varandra. Såna är vi. Nästan så man börjar tro på Gud. Å andra sidan är vi så fruktansvärt gudomliga i oss själva (särskilt kombinationen) så det behövs inte *flina*. 
  Alltså verkar det som att kommunikation egentligen inte är nödvändigt. Trots detta har vi alltså gjort vårt allra bästa för att försöka snacka hål i huvudet på varandra. Skrattat, pratat, skrattat, pratat. Hade kunnat stanna i Umeå resten av livet kändes det som. I alla fall några veckor till. Men hennes munkcombosar hade kanske haft annat att invända i så fall..

Är hemma i Luleå och mellanlandar. Städar, tvättar och packar om. Vattnar blommorna. Åker mot Fjollträsk imorgon förmiddag. Kommer inte tillbaka förrän andra veckan i januari.

Idag är jag Leia. Men en busigare, lättsammare variant.