emas

Såg att min titel som svensk mästare ifrågasätts... Ni får helt enkelt lita på mitt ord. Jag är Svensk Mästare! Flerfaldig till och med!

Var just med om ett av de egendomligaste samtalen någonsin:

Hemtelefonen ringer (bara det är egendomligt eftersom klockan är efter tolv på natten, men jag tänker att det kanske är A som glömt kvar ngt här när hon åkte). Jag svarar. Och någon på andra sidan undrar om jag har tid att prata en liten stund. Jag känner inte igen rösten och söker febrilt i huvudet efter ett namn som skulle kunna passa till rösten. No match och jag hinner varken fråga efter det eller svara på hans fråga innan människan börjar stöna om att knåda mina bröstvårtor. Med mera. Jag blir så ställd att jag bara lägger luren på golvet bredvid telefonen och går tillbaka till matteböckerna. Efter fem minuter går jag tillbaka och kollar om han är kvar, men då är det tyst. Så jag lägger på luren.
  Ytterst egendomligt. Jag har inte ens lämnat ut mitt hemnummer åt fler än familjen och några av mina närmsta vänner, och jag kan med säkerhet säga att någon av dem var det inte. Fast ett telefonnummer är förstås inte så svårt att få tag på för den som vill. Någon som skämtar med mig aprillo? Eller någon som ringde fel? Stackarn! Blir hur som helst tvungen att skratta lite åt det. Världen är full av knepiga typer. Och de allra knepigaste, de dras till mig!

Lika barn leka bäst? =)