emas

Regnet, det häller ner!


Till kl 15 härdade vi ut inomhus, sedan trotsade vi hällregnet o gick ut. Packade in ungarna i galonisar och gummistövlar. Själv stod jag o hukade mig under lekstugans tak för att inte bli blöt, tills Ma langade ut ett Förstahjälpenkit För Regniga Dagar till mig genom fönstret.


Sen stod jag där och höll vätan stången med ett vitt paraply med en stor montessorilogga på och ett par röda gummistövlar med nedvikta skaft. Inte ens åskvädret som drog in över oss kunde skrämma in oss igen! Ungarna rullade runt i vatten-(läs: gyttje-)pölarna, alldeles överlyckliga.
Sämre kan man faktiskt ha det!

Körde mamma till stockholmsbussen efter jobbet och nu är jag alltså Ensam Hemma i 10 dagar framöver. Gud så stort och tyst det är, huset. Har oroat mig för det här. Var orolig för hur jag skulle klara Monstret i 10 dagar i det stora tysta huset, alldeles själv och det var med stor tveksamhet och försiktighet jag klev in genom dörren när jag kom hem. Smakade på stämningen och känslan. Men det är rätt ok ändå, med ensamheten.  


Sämre kan man faktiskt ha det!
Och regnet, det häller ner.