Vacuum

Det kändes ungefär som jag väntade mig. Förjävligt.
Fast värre.
Och han förstod inte. Precis som jag trodde.

Nu har han åkt och jag försöker att inte tänka så mkt. Orkar inte känna allt på samma gång. Låter det komma i små doser. Det läskiga är att det var mitt eget beslut. Att jag måste ta allt ansvar själv.

Är jag singel nu då?
Är så glad att jag i alla fall inte är ensam. 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback